Solen skiner från en klarblå himmel. Högst upp på en frodig kulle intill några vildvuxna lövträd står en flock brokiga kor och betar fridfullt. De lyfter nyfiket på sina huvuden när deras bonde närmar sig med foderhinken i handen, och börjar sedan med förväntansfulla steg röra sig mot henne.

– De är väldigt nyfikna djur, säger Karolina Ohlsson och sträcker fram hinken åt den bruna kviga som är först på plats.

Tillsammans med sambon Anders Karlberg driver hon Karlbergs lantbruk strax utanför Norrköping. Det är en av cirka 8 000 mjölkgårdar i sju länder – varav 2 000 i Sverige – som tillsammans bildar det bondeägda kooperativet Arla.
På gården, som från början är Anders släktgård, finns drygt 300 kor. Av dem är cirka 120 mjölkande som varje dag, året runt, producerar över 4 000 liter mjölk. Här finns också 700 hektar mark, i en blandning av skog och naturbetesmarker men även åkrar, där paret framför allt odlar foder.

– Varje ko äter över femtio kilo om dagen men vi är i princip självförsörjande på deras mat, säger Anders.

Gosar med korna

Karolina klappar på det stora djuret, ett ungdjur av sorten SRB, svensk rödbrokig boskap, medan hon berättar att hon och Anders just nu är inne i den mest intensiva arbetsperioden på året. Nu ska allt skördas och tas om hand. Anders håller med och fyller i:

– Vi är lite som ekorrar som samlar på oss allt vi behöver inför vinter nu.

Ändå känns de inte stressade, utan tar sig tid för att både prata och klappa på sina djur.

– Jag tror att vi gosar ovanligt mycket med våra kor, säger Karolina med ett skratt innan hon samlar ihop foderhinkarna, går ut och stänger hagen efter sig.

Läs mer: Så mäter Arla gårdarnas miljöpåverkan

Sköter sig själva

Strax intill, inbäddad mellan vetefält och grönskande hagar, ligger den stora, röda ladan där resten av parets kor är. Grinden är öppen och korna kan gå både in och ut, men de flesta söker skydd där inne för värmen.

– Många har en bild av att kor älskar att vara ute i solen, men faktum är att de hellre är här inne varma sommardagar, för att sedan gå ut på natten, säger Anders.

Han visar bäddarna där korna kan vila och mjölkmaskinen som de själva går in i för att bli mjölkade minst ett par gånger om dagen.

– Vi har insett att ju mer de får sköta sig själva, desto bättre blir produktionen, säger han medan har kliver ur storstövlarna och tar trappan upp till gårdens kontor, där en stor del av hans och Karolinas dagliga arbete utförs.

Mycket digitalt

Via dataskärmar och stora fönsterpartier kan de följa kornas dagliga liv och det är tydligt att arbetet som bonde är långt ifrån den bild som säkert många har.

– Vi har en ganska övervakande roll, mycket är digitalt, säger Karolina.

Hon förklarar hur alla kor på gården har ett elektroniskt halsband på sig, där data om djuret kontinuerligt samlas in och analyseras i en rad olika program.

– Där kan vi se allt från vikt och temperatur till hur de mår, om de är brunstiga eller redo att kalva.

Lantbruk är en av de mest resurskrävande verksamheterna att bedriva och att ställa om för att göra den så hållbart som möjligt, är därför viktigt och nödvändigt. Anders, Karolina och de andra bönderna i kooperativet Arla har satt målet att bli helt klimatneutrala till 2050, och i Sverige redan 2045. Enligt LRF:s beräkningar kommer prislappen för den gröna omställningen av lantbruket att bli dyr – cirka 20 miljarder kronor per år bara i Sverige.

Läs mer: Läs mer om Arlas hållbarhetsarbete här

Ny hållbarhetsmodell

De här kostnaderna är naturligtvis svåra för bönderna att klara själva. För att underlätta och påskynda omställningen har Arla infört en ny hållbarhetsmodell. Modellen som kallas FarmAhead™ innebär bland annat att Arlas mjölkbönder får mer betalt för mjölken ju fler hållbarhetsåtgärder de vidtar på sin gård. Totalt har Arla öronmärkt 500 miljoner euro per år för att bönderna ska kunna utveckla sina verksamheter till att bli mer hållbara.

För Karolina och Anders betyder detta att de kan arbeta med många olika delar för att minska sin klimatpåverkan. Allt från att utfodra korna på ett effektivt sätt till att avla klokt och ge korna den bästa omvårdnaden. Men de har också gjort större investeringar. För fyra år sedan installerade de en biogasanläggning för att ta hand om gödslet.

– Anläggningen gör oss självförsörjande på el men ger oss också en slutprodukt som är bättre för miljön, säger Anders.

Investeringar av det här slaget gräver djupa hål i verksamhetens plånbok, men genom FarmAhead™ Kundsamarbete är det möjligt för Arlas kunder att också hjälpa till, bland annat genom att investera i olika hållbarhetsprojekt på gårdarna. Men även konsumenten kan bidra, framför allt genom att göra medvetna val i vardagen.

– Vi hoppas att konsumenterna ska vilja välja Arla för sina dagliga inköp, eftersom det betyder att man stöttar oss i vårt arbete för en hållbar matproduktion. Vi klarar det bara om vi gör det tillsammans, säger Anders med eftertryck.

Läs mer: Så mäter Arla gårdarnas miljöpåverkan