Europas beroende av fossila bränslen har blivit en säkerhetspolitisk fråga. Omställningen till grön energi innebär en utmaning – men också en enorm investeringsmöjlighet, enligt förvaltarna av den nya fonden Lannebo Europe Green Transition.

Hur stort är värdet av en säck pengar om det kommer på bekostnad av kollapsade ekosystem och klimatkris? Det är en fråga som allt fler svenska sparare ställer sig.

Riskinformation:

Historisk avkastning är inte någon garanti för framtida avkastning. De pengar du investerar i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Fondens värde kan variera kraftigt på grund av dess sammansättning och de förvaltningsmetoder fondbolaget använder sig av. Informationsbroschyr och faktablad finns på lannebo.se

Redan innan kriget i Ukraina bröt ut hade priserna på fossila bränslen ökat kraftigt – men efter Rysslands invasion steg energipriserna till nya höjder. Kombinerat med nedlagd kärnkraft står Europa på randen till en energikris och en vinter då ransonering av el kan bli verklighet.  

I dag kommer 40 procent av Europas energi från kol, olja och gas. Just gasleveranserna är viktiga för länder som Tyskland och Italien, där uppvärmningen av bostadshus ofta sker från gas.

Totalt importerades 155 miljarder kubik rysk naturgas år 2021, motsvarande 40 procent av hela EU:s naturgaskonsumtion. Nu vill europeiska kommissionen att den mängden minskar till drygt 50 miljarder vid slutet 2022. Att gasledningarna Nord Stream 1 & 2 exploderade under hösten visar med all tydlighet att energifrågan blivit en viktig fråga inte bara för miljön utan också för säkerhet och försvar.

Att på kort tid ta bort beroendet innebär en utmaning som kräver en snabb acceleration inom produktion av förnybar energi och mer energieffektiva lösningar. Att energipriserna gått upp markant gör också att även vanliga hushåll i allt större utsträckning investerar i solceller och energieffektivare byggnader.

Fångar kraften i omställningen

Sammantaget är det tydligt att Europa med kraft ställer om från fossila bränslen till energieffektivitet och inhemsk förnybar energiproduktion. Här accelererar investeringarna, och de kommer att vara i fokus under årtionden framöver. Därför har Lannebo nu startat en fond med fullt fokus på att investera i bolag som möjliggör Europas gröna omställning.

Lannebo Europe Green Transition är en aktiefond med fokus på europeiska små och mellanstora bolag. Det som gör fonden speciell är att den endast investerar i bolag som aktivt bidrar till Europas gröna omställning.

Det handlar om bolag inom nischer som smarta elnät, förnyelsebar energi och resurseffektivisering. Fonden är en traditionell aktiefond som investerar i hållbara bolag med välfungerande affärsmodeller.

Striktare linje än EU:s regler

Vad som är ett hållbart bolag är inte alltid glasklart. Ta naturgas som exempel. Under sommaren beslutade EU att naturgas ska klassas som en hållbar energikälla vilket gör det möjligt för hållbara fonder att investera i. Men förvaltarna av Lannebo Europe Green Transition väljer att gå på en striktare linje och investerar trots EU:s regler inte i gas.

 – Naturgas är absolut ett bättre alternativ än kol men det är ändå svårt att se fossila bränslen som en långsiktig väg framåt. Beroendet av gas är ett problem i Europa, ett problem som måste lösas. Då investerar vi hellre i bolag som tillhandahåller förnybar energi på riktigt, säger Ulrik Ellesgaard, förvaltare av Lannebo Europe Green Transition.

Stigande kostnader för fossila bränslen
2019 var kostnaden för att producera el med gaskraftverk i snitt 33 euro/MWh och med kolkraftverk i snitt 42 euro/MWh.

I början av augusti var motsvarande kostnad för gaskraften cirka 430 euro/MWh och kolkraften 280 euro/MWh.]

Trendbrotte

Priserna på solcellsinstallationer ökade under 2022 efter att under lång tid ha gått ned på grund av att produktionen effektiviserats. Enligt branschorganisationen Svensk Solenergi beror det på ökade priser för råvaror, frakt och bränsle samt att pandemin stundtals stoppat produktionen av solceller i Asien. Samtidigt har priserna för naturgas och kol ökat ännu mer.

Bostäder är ett annat område som Ulrik Ellesgaard lyfter fram. Runt 25 procent av all energi som används i Europa går till byggnader och då främst uppvärmning.

För att minska energislöseri vill EU nu införa obligatoriska minimistandarder för energiprestanda.

 Syftet är att hus som inte klarar dessa nivåer ska renoveras för att möta de nya kraven. I Frankrike har redan beslut fattats – där kommer bostäder med de lägsta energiklasserna F och G inte få hyras ut från och med 2028. Här kan alltså strukturell medvind skapas för företag som exempelvis kan tilläggsisolera, energieffektivisera eller tillverka värmepumpar.

Ett problem för sparare som velat investera i hållbara fonder är att det varit oklart exakt vad det innebär. Kan man lita på att en fond som kallar sig hållbar faktiskt investerar hållbart?

Sedan mars 2022 finns ett EU-gemensamt ramverk för hållbara fonder. Ramverket ska göra det lättare för sparare att se vilken miljöpåverkan sparandet har.

Fonder delas nu in i tre kategorier:

1 Fonder som inte tar hänsyn till hållbarhetsfaktorer.

2 Fonder som tar hänsyn till hållbarhetsfaktorer. Dessa kallas för ljusgröna fonder.

3 Fonder som har hållbara investeringar som mål. Dessa kallas för mörkgröna fonder.

Nya EU-regler

Ett problem för sparare som velat investera i hållbara fonder är att det varit oklart exakt vad det innebär. Kan man lita på att en fond som kallar sig hållbar faktiskt investerar hållbart?

Sedan mars 2022 finns ett EU-gemensamt ramverk för hållbara fonder. Ramverket ska göra det lättare för sparare att se vilken miljöpåverkan sparandet har.

Alla fonder delas in i en av tre kategorier:

1 Fonder som inte tar hänsyn till hållbarhetsfaktorer.

2 Fonder som tar hänsyn till hållbarhetsfaktorer. Dessa kallas för ljusgröna fonder.

3 Fonder som har hållbara investeringar som mål. Dessa kallas för mörkgröna fonder.

Aktiv investeringsstrategi

Fonden Lannebo Europe Green Transition är en mörkgrön fond vilket innebär att fonden enbart investerar i bolag vars aktiviteter bidrar till den gröna omställningen i Europa. Det kan vara bolag som skyndar på elektrifieringen, ökar tillgången till förnybar energi eller bidrar till att reducera utsläpp.

Lannebo Europe Green Transition skiljer sig alltså markant från fonder som exempelvis undviker att investera i sektorer som anses särskilt problematiska. I stället för att välja bort vissa bolag är Lannebo Europe Green Transitions mål att aktivt investera i företag som leder den gröna omställningen.

Fonden kommer att förvaltas av Ulrik Ellesgaard,  Philip Andreasen och Carsten Dehn som i dag också förvaltar Lannebo Europe Small Cap.

Rimliga värderingar

Lannebo Europe Green Transition förvaltas av Ulrik Ellesgaard och Carsten Dehn med lång erfarenhet av att investera i europeiska småbolag. Grundläggande för deras investeringsstil är att de investerar i företag med fungerande affärsmodeller till rimliga värderingar. Att undvika minor är viktigare än att hitta raketer.

– Man behöver inte leta efter helt nya forskningsbolag med osäker framtid. Det finns gott om bolag som har beprövade affärsmodeller som kommer att gynnas av den gröna omställningen även bland de mindre bolagen som har stort utrymme att växa, säger Carsten Dehn.

Lannebo Europe Green Transition  

Inriktning: Aktiefond med fokus på små och medelstora europeiska bolag. Fonden investerar endast i bolag som bidrar till Europas gröna omställning och är en så kallad artikel 9-fond.

Förvaltare: Carsten Dehn och Ulrik Ellesgaard samt analytiker Philip Andreasen.

Förvaltninsavgift: 1,6 % fast avgift.

Var finns fonden: Fonden går att köpa via Lannebo och Avanza.

Riskinformation:

Historisk avkastning är inte någon garanti för framtida avkastning. De pengar du investerar i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Fondens värde kan variera kraftigt på grund av dess sammansättning och de förvaltningsmetoder fondbolaget använder sig av. Informationsbroschyr och faktablad finns på lannebo.se

Källor:  
Grön omställning: https://reform-support.ec.europa.eu/what-we-do/green-transition_sv

Energy crisis: opportunity or threat for EU's energy transition?https://www.enerdata.net/publications/executive-briefing/energy-transition-impacting-energy-crisis.html

Energi i världen:
https://www.energiforetagen.se/statistik/energi-i-varlden/

Faktaruta:

Majoriteten av den svenska fondförmögenheten ligger i ljusgröna fonder (89 procent), mörkgröna fonder utgör 4 procent och övriga fonder 7 procent. (Källa Fondspararnas förening, juni 2022.)

H1 Stor rubrik OMNI

H2 mindre stor rubrik

h3 mellanrubrik

H4 ingress

Brödtexten

Källor:  Fondbolagens förening: Fortsatta inflöden i mörkgröna fonder 2022-08-15 , Fler väljer hållbara fonder för att de tror på högre avkastning 2022-05-06